For King and Country

Styckena nedan är - efter både hot och mutor - skrivna av de olika spelarna i gruppen. Kursiv text är SL kommentarer eller förtydligande.

Utifrån RP:nas bakgrund har de nu alla hamnat på arenan för att där förväntas dö en neslig död mot kejsardömets förkämpar.

Inledningsvis har det släppts in på arena för att med diverse tillhyggen gå lös på andra krigsfångar och slavar. Alla RP:na har förstås gått segrande ur denna första strid. Detta händer sedan;

Spelmöte 1

Den brokiga skaran med dödsdömda slavar blev än en gång utskickad på arenan, då spelen fortsatte. Denna gång blev det inte lika enkelt, då diverse vapen var samlade i mitten och båda lagen tjurrusade för att hinna beväpna sig. Det gick bra för det röda laget och våra hjältar(?) lyckades väl med sina motståndare, även om några behövde lite avslutande hjälp. Publiken jublade då Sabi' slungade iväg en yxa och skilde huvudet från kroppen på en motståndare. Väl i cellerna kunde Grim konstatera att inga allvarliga skador fanns att åtgärd, men några mindre blessyrer tog han hand om. Efter det blev han skickad till läkestugan för att vara till nytta med att återställa de som kunde kämpa igen. Övriga blev uppdelade och skickade till celler med medfångar från samma folkslag.

Dagen därpå var det dags för ett större skådespel och våra vänner representerade Jargiens olika motståndare och skulle slaktas under hurrarop. Klassiska vapen från respektive kultur delades ut redan vid grinden ut till arenan. Zohan hamnade i dispyt med en annan Zhan om några dolkar och han fick något mordiskt i blicken. Väl inne på arenan möttes vännerna igen, men där fanns även fyra riddare och fyra legionärer. Zohan startade med att knuffa ut sin konkurrent om knivarna framför ryttarna och så blev vi direkt en man mindre. No-Viir stötte till sin förvåning på en bekant kragg vid namn Nonak och kände direkt tillförsikt inför den kommande striden, då kraggen tidigare visat sig pålitlig i strider mot Jargier. Ryttarna startade stridigheterna med att kasta ett antal spjut, som returnerades med begränsad framgång. Det var först inför den stundande närkampen som No-Viir överraskande kastade sin klubba, så hårt att motståndarens revben punkterade lungan och han föll som en fura. Striden var uppgjord på förhand då Jargiens motståndare var illa beväpnade och helt saknade rustningar, men de stred som vilddjur. Zhanerna höll stånd länge, men tillslut tog bättre vapen och rustningar ut sin rätt. Men innan de han avrättas, kastade sig No-Viir in i striden igen och fälld ytterligare några motståndare. Nonak lyckades också som förväntat och spred sina motståndares tarmar i arenas sand. Det blev en stunds pinsam tystnad och en lätt förvirrad kommentator som försökte reda ut den oplanerade upplösningen på skådespelet.

Zhanerna behövde uppsöka läkestugan och bli omhändertagna, men redan nästa dag fick de fyra kämparna återses, då de lastades på kärra och fördes iväg. De reste i flera dagar och No-viir och Nonak redogjorde för sina olyckliga öden. Sabi' förtäljde också att det var förräderi som försatt honom i järn. De hade alla förhatliga fiender och ruvade på hämnd.

Resan slutade vid en gladiatorskola och efter ett behövligt bad och en liten portion gröt började testen av nykomlingarna. Bossen bland gladiatorerna, en storvuxen cirfalier utan öra, förklarade för Nonak att nykomlingar bara får en portion. Nonak i sin stora visdom, valde att bida sin tid och han fick sitt tillfälle snabbare än väntat. Doctore Xerim, gladiatortränaren, ville se vad de gick för och de fick alla möta olika motståndare. No-viir visade stort prov på att tåla mycket stryk. Likså de båda zhanerna. Om Nonak tål mycket stryk framkom inte då han knäckte armen på cirfaliern. Efter en veckas prövotid fick de blivande gladiatorerna i samråd med Doctore välja sina vapen för att sedan på allvar inleda sin träning inför döden på arenan.

En av RP:na, Grim (vars spelare inte var med på det första spelmötet) har däremot inte kommit med de andra till gladiatorskolan.

Spelmöte 2

Grim är rädd, rädd på riktigt och förbannad...

För snart är han död utan att ha hämnats på den jargiska ädling som utplånat hans familj och ordnat så Grim har dömts till döden på arenan...

Grim och ett gäng andra menlösa slavar ska snart kastas ut till vilddjur och slitas i stycken till publikens jubel. Denna gång har de inga vapen och de vänliga medfångarna Sabí med flera är sålda till en gladiatorskola.
De var något att sälja vidare, men det är inte Grim & hans nya sällskap...

När en vakt ska öppna porten till döden, visslar en vaktkapten. Ha säger till vakten att hejda sig. Han vill veta om det finns en medicus blad de menlösa. Grim räcker upp sin hand, vaktkaptenen säger att du följer med mig. Samtidigt ger vaktkaptenen vakten till porten en slant som tack för hjälpen.
Omtumlad av det som händer minns inte Grim riktigt vad som händer förrän han står i en bur på en slavmarknad...

Först så är det ingen som vill köpa honom...
Men efter att säljaren ansträngt sig blir han såld.

Grim får stå på knä och bli utfrågad om hur länge han varit slav.
En vecka svarar Grim och den nya ägaren frågar vad Grim tycker om att vara slav. Det självklara svaret kommer från Grims läppar ”Jag är ingen slav, jag är..!” och han blir rappad direkt....
Och frågan kommer igen.... Då visar Grim sin underkastelse och blir fastbunden på en häst. Efter någon dags färd kommer Grim fram till en gladiatorskola.

Grim är glad som lever men vet inte om han kommit ur askan in i elden...

Men han känner ett visst hopp när han ser några bekanta ansikten, No-viir, Nonak, Sabí & Zohan.

Först så är det uppställning & inspektion.
Doctore Xerim & Medici Martius kollar dem och verkar vara nöjda. För dyra slavar att skicka till saltgruvan & med träning så ska det nog bli gladiatorer av patrasket...
Allt verkar alltså lovande ända till Sabí tittar på den unga Nivea lite för mycket.... Och får sig en åthutning... Det visar sig senare att den unga & vackra Nivea är dotter till gladiatorskolans ägare; Belicius Garran. Garran är en levande legend, en gång en fruktad gladiator och nu har han en egen skola.

Efter inspektionen så blir alla tatuerade på sina båda underarmar, svärd, cirkel & text. Nu går det inte att undvika att se att de är gladiatorslavar.

Sedan blir det till att visa vad man går för, det blir exercis hela dagen. När de ska äta kvällens mat blir det bråk.
Oron, en raun, och hans gäng vill markera att Grim inte hör hemma här. De står i vägen hela tiden Grim försöker ta mat.
Det slutar med att Sabì, No-Viir & Zohan kommer i ett mindre slagsmål med Grims mobbare. Grim försöker också slåss men gör inte det så bra. Nonak står med famnen full med mat men med en ilsken blick hotar han en annan gladiator så att han inte vågar ingripa på Orons sida.
Vakterna kommer snabbt och skapar ordning. De som varit inblandade i slagsmålet får alla gå ut på gården. Där får de en stock att bära på och får gå rundor, runt runt. De flesta klarar av det bra, Grim är en av dem som har det tuffast.
Dagen efter är det exercis som vanligt...

Oron och hans gäng fortsätter att hacka på Grim utan att han gör något motstånd. No-Viir säger till honom att han måste stå på sig annars kommer alla börja jävlas med honom. Grim hade först inte tänkt att det skulle bekomma honom, men No-Viirs ord får fäste och när en gladiator i matsalen fäller Grim när han bär på soppa, så häller Grim den varma soppa som är kvar över den som fällde honom och det blir slagsmål igen...

Grim står upp bra men ingen hinner vinna innan vakterna kommer.
Doctore Xerim är riktigt förbannad och undrar vad det är vi inte förstår.
Grim och hans ovän får spendera några timmar ihop i latrinen. Där sitter de båda två i total tystnad innan de får komma upp, tvätta sig och lägga sig.

Sabí & Nonak delar cell, No-Viir & Zohan delar och Grim fick en egen cell.

Dagarna går och de tränar på, Grim får nu vara ifred.
Grim är glad över att han lyssnade på Frostblod och är tacksam för råden han fick av sin nyfunne vän.

De får nu välja klass och vapen. Grim väljer sabel & rundsköld, Frostblod väljer klor & klubba, Nonak får två långsvärd, Sabí väljer svärd och sköld & Zohan väljer storsköld med svärd. Det tränas tekniker, bla. två vapen, rappt utfall & tränat anfall.
När man lärt sig det vill Doctore Xerin att man ska kunna ge en match med trävapen för att på så sätt bli godkänd som gladiator.

Alla utom Sabí får göra testet, Sabí hade inte lärt sig det som krävdes.
Frostblod får stryk i sin match mot en med ett kedjevapen. Zohan vinner sin match, Grim förlorar sin och får ett sår på köpet.
Alla tre blir godkända!

Spelmöte 3

Sabí är frustrerad och vill visa sig värdig, är uppkäftig och får till sist en match... Och han sätts på plats och får ett litet sår precis som Grim.
Sabí blir inte godkänd. När dessa provmatcher pågår står den unga & vackra Nivea och studerar kämparna....

Sabí och Grim blir ännu mer vänner under sin vecka på sjukstugan. De pratar om poesi, gifter & droger, samt sina öden.
Under tiden de är på sjukstugan så lär sig de övriga tekniken uppresning.
Sabí funderar på om han ska stjäla droger från sjukstugan till ett eventuellt flyktförsök. Grim han jobbar på och hjälper till i sjukstugan.

Den store Cirfalen Gordaz som är skolans stora namn, han fick armen bruten av nykomlingen Nonak.
När Gordaz är frisk så fixar han att han får sparra mot Nonak igen och visa vart skåpet ska stå...
Det slutar med förnedring igen, Nonak slår Gordaz knä ur led...
Gordaz skriker ut sin smärta och är grymt arg att ha blivit bortgjord igen.
Nonak går fram och försöker be om ursäkt och säga att det inte var meningen att skada honom. Men Gordaz vill inte lyssna.

När detta händer sparrar alla ute på gården, men när Nonak och Gordaz möts stannar alla andra upp. Utom Zohan förstås, han drämmer till sin motståndare med ett frislag, hans sparringpartner blir förstås vansinnig...
Zohan säger att han var mitt i slaget men det tycker inte hans sparring partner. Så det blir en riktig fight som Zohan vinner.

Grim är med på ett hörn och vårdar Gordaz som kommer bli frisk på några veckor. Zohan frågar hur det är med den store Cirfaliern och försöker sedan sprida rykten med sin stora mun...
(Zohan har expertisen ”Sprida rykten” och ”Skylla på andra”)

Zohan sprider att Gordaz är slut och att Nonak är den nya kungen på skolan. Detta säger han till två av Gordaz bästa vänner som blir förbannade på Zohan och undrar vart han hört detta. Zohan ljuger ihop vem som sagt det och den personen får stryk av Gordaz vänner...

Efter att Nonak ytterligare en gång misshandlat Gordaz blir han kallad till ägaren Belicius Garran och förhörd om vad han har för mål med sitt liv som gladiator. Garran gillar att det går att prata med den store Kraggen samt hans svar är att han tänker överleva...
Nonak märker att Belicius Garran har samma tatueringar som alla gladiatorslavarna har på skolan, fast hans ringar på underarmarna är ifyllda... Ett tecken på frihet!

Efter ytterliga någon dag blir Noak igen kallad till skolans boningshus. Denna gången är det Nivea som kallat honom. Det är levande ljus och musik. Nonak får möta Nivea och hennes tre vänner som mest vill kolla in denna stora man. Nonak får stå naken medans damerna lite fnittrande inspekterar honom och tar på honom...
Nivea säger det att nästa gång det är gladiatorspel så ska Nonak vara med och kämpa!
Nonak förstår att Nivea visar upp honom för sina lite finare & rikare vänner för att imponera...

Efter en stund får kraggen gå och lägga sig igen.

När Grim dagen efter hämtar medicin som ankommit, så råkar han höra Belicius Garran och hans dotter Nivea.
Nivea vill att nykomlingarna och Nonak ska vara med i nästkommande spel en vecka bort. Belicius Garran vill inte detta då han vet att det är för tidigt, men böjer sig till sist för sin dotters vilja.

Belicius Garran säger till Doctore Xerim att förbereda de nyanlända för match om en vecka. Doctore Xerim gillar det inte men vet att order är order...

Sabí undrar när han ska få gå sin provmatch så han också blir godkänd gladiator. Doctore Xerim svarar att överlever du matchen på arenan så är du en godkänd gladiator...

Dagen är kommen och de åker in till staden för match, nu får de ha finare rustningar och vapen. Det lyser om kämparna och de ser verkligen farliga ut!

Först ut är Nonak som möter en stor Daken.
Innan matchen ska börja inne på den åttakantiga arenan så bröstar kombattanterna upp sig, allt till publiken jubel & förtjusning.
Nonak får publiken stöd.

Kampen börjar och efter någon runda kommer avgörandet.
Nonak kommer runt sin motståndare och kan sätta in ett dödligt hugg i Dakenens ryggrad...

Xerim säger till Grim att det är nu det gäller...
Efter det går Grim ut på den åttkantiga arenan, märkbart skärrad till en början.
Sedan börjar adrenalinet pumpa och Grim skanderar jag är el Medice, jag är el Medice!
Till Grims glädje så hänger publiken på (Karaktärsdrag ryktbarhet).
Motståndaren Opus Sentura är inte lika glad, han skriker att doktorn måste ha gått fel...

El Medici påbörjar obduktion på arenan - obduktioner har han gjort många gånger förr.
Men aldrig har den han obducerar stretat emot med kortsvärd och en stor legionärssköld...

Grim fokuserar och vinner initiativet men missar sitt anfall.
Opus attackerar med sitt korta svärd men missar och Grim kan kontra.
Grim tar befälet i striden och efter två träffar i bröstet ligger Opus ner.
Publikens dom är hård och skoningslös.
Opus ska dö!
Opus ställer sig på knä...
Grim höjer sitt svärd och gör sig beredd att utdela det sista snittet i denna makabra live obduktion...
Grim säger till Opus, jag är ledsen, och sen sitter snittet.
Publiken jublar!

Xerim är inte imponerad, när Grim kommer in oskadd så blir han dissad...

Detta var en fight, många kvar...

Frostblod möter en med kedjevapen men gör processen kort med sin motståndare!
Klorna sliter av armen vid armbågen och sedan träffar den tunga klubban i skallen och motståndaren blir medvetslös.
Publiken dömer till döden och Frostblod drar upp motståndarens hals med klorna...

Sabí sköter sin match bra och vinner enkelt.
Zohan får dock det tuffare, han vinner men har en hel del skador.
Men dessa läker fint efter några veckor på sjukan.

Alla får 50 Silver för sina insatser på arenan, de kan sparas hos skolans administratör.
Vill man kan man få en glädjeflicka men då har man bara 10 silver kvar...

Belicius Garran beger sig iväg på möten och för att planera framtida gladiatorspel.

Då passar Nivea på att under en kväll anordna en uppvisningsmatch för sina väninnor.
Xerim gillar verkligen inte detta men har inget val. Det är Nonak och Frostblod som kör en uppvisningsmatch, för detta får de 20 silver.
De gör det riktigt bra och alla blir väldigt nöjda!

Detta körde vi som en utmaning där spelarna fick välja lämpliga färdigheter för sin uppvisning, sedan slog de mot svårighet 12.Niveas vänner är så nöjda att Nivea blir inbjuden till unge Quintillas kommande fest.

Det pratas om denna mystiska fest bland slavarna men Nonak och Frostblod säger inget.

Spelmöte 4

Gordaz vänner misshandlar den Zohan falskt anklagat för ryktesspridning...
Någon dag senare är Gordaz tillbaka i träning - Xerim har sett till att Nonak och Gordaz ska ses så lite som möjligt.
De riskerar inte att sparras ihop och hålls hela tiden lång ifrån varandra.
Allt för att två bra investeringar inte ska gå till intet...

Ra, kamorianen av Blodulvensstam, ansluter till Gordaz gäng. Där är redan raunlänningarna och de tre jargierna Zento, Oron & Damian.
Nykomlingsgruppen; Frostblod, Grim, Nonak, Sabí & Zohan, spänner sin tuppkam och kör bort några fedaker så att de kan bestämma över ett eget bord i matsalen.

Två veckor senare är Grim, Sabí, Nonak & Frostblod på en fest för att köra en uppvisningsstrid. Alla övertygar utom Grim. 100 silver var får de för besväret.
Sabí & Grim hör några kvinnor skvallra. De säger att Nivea gjorde bort sig ordentligt på den stora festen hon var på veckan innan.
Quintillas som hade festen gillade inte hennes pinsamma inviter till honom. Hon borde veta sin plats!
Så hon har tydligen blivit bortförd nu när hennes far är bortrest.

När Sabí & Grim pratar med Nonak & Frostblod om detta så säger Nonak att han hade en dröm...
En sanndröm (Frostblod var lite skeptisk) om att Nonak såg igenom Niveas ögon att hon var drogad, i källarvalv, prostituerad & där luktade väldigt mycket rökelse.
Gruppen lägger ihop 2 och 2 och förstår att Nivea är bortförd.

De beslutar efter lite diskussioner att försöka prata med Belicius Garran. Först hade de tänkt att prata med Zohan om det med, men då han ibland är lite arrogant och kan prata brevid mun, så höll de honom utanför...

Belicius Garran är väldigt uppriven och undrar vad ett par slavar kan ha för information om hans dotter.
Han kör bort sina vakter och har bara Xerim med sig när han förhör Grim, Sabí, Nonak & Frostblod.
Efter några om och men säger slavarna som det är och vart de fått tag i informationen.
Belicius Garran säger att om de ljuger så kommer de att önska att de hade dött på arenan..

Det stället som Nonak såg i sin sanndröm är en bordell i staden Davos. Den bordellen kontrolleras av den mäktiga släkten Quintillias...

Spelmöte 5

Garran & Xerim gör upp en plan om att besöka bordellen Två Grottor...

Grim går in som torsk, kollar igenom kvinnorna och hittar tillslut Nivea.
Han låtsats att ha sex med henne och går sedan upp för att ta sig en nypa frisk luft.
Då går Frostblod & Nonak ner och plockar de fyra vakterna, i tumultet som uppstår hämtar Grim upp Nivea.
Utanför väntar Xerim & Garran.
Alla kommer säkra hem till gladiatorskolan igen.

Dagarna går och allt är precis som vanligt...

Zohan frågar de tre som var iväg om det vet något om att Nivea har kommit hem, ryktet säger att de kan vara inblandade... Men ingen säger någonting...

Efter ytterligare någon dag blir Nanok, Frostblod & Grim kallade till Belicius Garran igen.
Han pratar med dem, och har bara Xerim med, han litar inte på sina vakter.
Garran säger;

”Det går att lita på er tydligen, jag har märkt att ni inte har pratat om detta.
Riktigt bra, jag har ett förslag som ni inte vill säga nej till...
Jag vill att Nadian Quintillis ska blöda, hela hans släkt vill jag ska blöda, och ni ska hjälpa mig med detta! Ni kommer aldrig att komma här ifrån levande. Det sägs att gladiatorslavar blir fria,
men det är bara lögn, alla möter tillslut sin överman på arenan.
Däremot, hjälper ni mig så hjälper jag er.
Ni är fortfarande dödsdömda slavar, men jag kan göra det lite, lite enklare för er.
Så att ni till sist kan få era ringar på underarmarna fyllda och att det tatueras in att ni är fria män!
Men då vill jag se Quintillians blöda som hämnd för det de gjorde mot mig och min dotter!
Ni får fria händer, kan gå som ni vill efter träning, men åker ni fast med att göra något mot Quintillias så säg inte att jag är inblandad.
För jag kommer att förneka detta så klart, och vem lyssnar på en slav...
Ni kommer att bli belönade med silver och tids nog kommer ni att kunna köpa er frihet.
Och under resans gång om allt går väl, så kan ni köpa er förmåner här.”

Gruppen diskuterar en liten stund och accepterar Belicius Garrans erbjudande.
De vet inte riktigt hur de ska angripa problemet, så de diskuterar allt möjligt.

Sabí & Zohan var inte med på detta, men Nonak, Frostblod & Grim funderar om de ska ha med dem.
Sabí litar de på men Zohan är de tveksamma till. Han kan vara så arrogant och har en väldigt glappig käft.... Tål att tänkas på för gruppen... Samtidigt kan Sabís & Zohans egenskaper vara något som gruppen inte vill, eller kan vara utan....

Grim ä har fått fixat till sig två böcker. De är om staden Davos & om jargiska ätter, där får han reda på att Familjen Papas är fiender till familjen Quintillias. Kanske något som man kan använda sig av.

Spelmöte 6

På ytan är allt nu relativt lugnt på gladiatorskolan. Men bakom kulisserna är det många som ruvar på hämnd och smider ränker. Efter viss tvekan involveras Zohan och Sabi´ i Dominus Garrans hämnd. De körs till stadens arena och smugglas ut för att rekognosera. Tiden är knapp men de börjar med att stifta bekantskap med ”Lilla Muhad” och det visar sig vara en lyckoträff. Zohan slår sig i lag med några slagskämpar från det lokala gänget Härjarna och får insikt i spelet i skuggorna. Sabi´ duperar den religiösa ledaren och får fram mycket information om maktfördelningen i staden och omgivningen.

Sakta men säkert växer en plan fram och den går ut på att spela ut en annan familj mot Garrans fiende. Tanken är att skapa en konflikt på gräsrotsnivå, som ska växa till en fejd utan att ledarna kan stoppa eller dementera det hela. Sagt och gjort efter minutiösa och noggrann planläggning (med våra mått mätt) sätts första steget i verket.

De långa bjässarna med allt för uppenbart signalement tillsammans med Grim hämtar en beställd båt och bär ner den till stranden utanför staden. På vägen upptäcker de några smugglare som väntar på en sändning varor. Då tiden börjar rinna iväg röjer de undan dessa och lyckas lurar de som kommer med sändningen. Därefter ror de in till kajen och möter upp de andra. Under tiden har Sabi´ och Zohan slagit sig i lag med varsin gruppering av sjömän och stuvare. Zohan med sitt tvivelaktiga förflutna ansåg det lättast att starta gängbråk om det finns infiltratörer på båda sidor. De tog inte många krus och skällsord förrän stuvarna var i fullt slagsmål med skeppsbesättningen. Inte helt oväntat (eller oplanerat) gick slagsmålet över styr och en stuvare omkommer. Därefter strålar sällskapet samman i hamnen. Frostblod avrättar kallblodigt en besättningsman med en stuvarkrok. Nu är det en död på varje sida i konflikten så nu väntar de. Nöjda lämnar sällskapet staden. De tar med sig smuggelgodset de tillskansat sig och gömmer det på vägen. Det visar sig vara förbjudna droger till ett högt värde. Gruppen tänker ligga på de heta varorna och eventuellt plantera dem hos någon i framtiden…

RP:na återvänder till gladiatorskolan. Under någon veckas tid tränar de vidare. Då och då kan de lämna skolan för att undersöka vad som händer i Davos. De planterar lite droger i fyrfaten på bordellen Två grottor och sprider ryktet att Flodens gäng kommit över en massa billiga droger. Sarrius Ormar, som var de som skulle ta emot drogerna, blir naturligtvis mäkta förargade nä’r de blivit blåsta av Flodens gäng. Trots Sarrius Ormars underlägsenhet drar ett lågintensivt gängkrig igång.

RP:na passar också på att underblåsa konflikten mellan ätten Papas sjömän och ätten Quintillias underhuggare i forma av stuvarskrået. Några iscensatta grova misshandlingsfall och i samband med detta välplacerade skällsord såsom ”Papas sjöbusar” och ”stuvarekräk”, ser till att den konflikten också växer.

Garran försöker leva vidare sitt societetsliv men dotterns felsteg gör det svårt. Han blir hånad på olika fester och tillställningar och börjar inse att han aldrig kommer att åtnjuta någon respekt eller aktning. Dottern, Nivea, är hämndlysten efter sin förnedring. Hon hemfaller och drogmissbruk och ställer regelbundet till med scener på faderns skola. Slutligen är måttet rågat för Garran. Kan han inte bli respekterad skall han bli fruktad! Han sammlar sina mer betrodda gladiatorer ( dvs RP:na) och ger dem ett erbjudande. Han har mutat till sig fribrev för var och en av dem. Om de nu står honom bi i att ta över staden Davos undre värld så skall de få sin frihet. Det kan ta tid, men det är detta eller döden på arenan. Hans plan är att iscensätta en försäljning av dem till en annan skola och sedan släppa dem i staden. Gemene man känner egentligen inte igen dem då de alltid bär hjälm på arenan. Sedan skall de ta sig in i staden och, med hjälp av hans pengar, göra sig till en maktfaktor i stadens undre värld. Xerim kommer att var deras kontaktperson och honom skall de träffa regelbundet. Sina ”ofria” gladiatortatueringar kommer de att ha kvar så flykt någon längre sträcka lär inte gå.

De får även tillgång till en nedgången gård i området Nedomberg utanför staden. Därifrån tar de snabbt kontroll över en mindre gata i stadsdelen Bartam. Med utgångpunkt från Fallare Gatan och med gängnamnet Vildarna börjar de sin expansion…

Spelmöte 7

Spänningen i kvarteret var så stark att det nästan gick att ta på den. Arbetsdagen led mot sitt slut, men handlarna i stånden och bodarna bedrev fortfarande sin kommers när Vildarna nonchalant vandrade gatan fram. För invånarna i kvarteret stod det genast klart att de kom för att göra upp med Blodsbröderna.

Alla kvittade det lika, vilka som styrde i kvarteret, men av oroligheter hade ingen glädje av. De flesta krämarna plockade snabbt ihop sina stånd och försvann. Men några nyfikna och oförsiktiga själar dröjde sig kvar. En blodig uppgörelse var för spännande för att missa. Vildarna var endast fem till antalet, men anförda av en väldig bjässe med djuriska drag. Men den ännu större Kraggen drog till sig de flesta blickar. Inte ens i en upplyst gränd med stadsvakten som sällskap, var det här ett gäng man ville bråka med. Men Blodsbröderna var betydligt fler till antalet, åtta man starka och synbart bättre beväpnade. No-Viir, vilden med de djuriska dragen, gjorde högljutt klart för Blodsbröderna att Grisarna (hans benämning på tiraker) var ersatta av Vildarna. Blodsbröderna insåg omgående att det inte var läge för förhandlingar utan att ett kraftfullt exempel behövde statueras.

De båda gängen brakade samma som på en given signal och plötsligt blottades blanka vapen och påkar. En Blodsbroder med slägga hann knappt höja den innan han sjönk ihop med en kastkniv mellan revbenen och sedan var närstriden i full gång. Blodsbröderna hade fortfarande ett numerärt övertag och utnyttjade det väl, de båda bjässarna fick två kämpar vardera att ta hand om, vilket sköt upp det oundvikliga några sekunder extra.

Zohan snittade sin motståndare i halsen och avslutade honom omgående med ett stick i bröstet. För att understryka gängets namn, hoppade han sedan och stampade på den fallne. Nonak och Novir fick händerna fulla, då angriparna var fler till antalet och tvingades på defensiven under de inledande sekunderna. Grim skötte sig förtjänstfullt och höll sin motståndare stången tills han fick tillfälle och körde svärdet genom livet på Blodsbrodern. Sabí krossade motståndarens dolkhand med sitt knogjärn och sänkte honom sedan med ett slag i bröstet. Zohan började sedan understödja Nonak, så striden blev mer ojämn. Samtidigt gick Novir på offensiven med en träff i huvudet på ledaren. Endast en av Blodsbröderna hann uppfatta att allt var förlorat, men han hann bara fly några meter innan han fick en kniv i ändan och stupade. Åtta kroppar låg kvar på gatan då Vildarna återvände till sitt kvarter och endast blod från Blodsbröder hade flutit.

Dagarna efteråt fick alla i kvarteret besök och troligen helt överflödigt informerades de om att det var till Vildarna man skulle betala beskydd.

En morgon hittades en krämare upphängd i ett träd, Blodsbröderna tänkte inte ge upp så lätt och skrämde nu upp de boende. För att inte få skyddslingarna mot sig helt och hållet valde Vildarna att låtsas dra sig ur kvarteret. I stället vände de sig till rännstensungarna för att köpa sig ögon och öron på gatorna. Efter ett par dagar kom en trovärdig rapport om att Blodsbröderna anförda av tre tiraker samlat in beskyddarpengar under natten. Oavsett om det var tiraker eller utklädda busar, så var en av människorna igenkänd. Efter ytterligare silver betalats ut var hans uppehållsplats lokaliserad till en tvivelaktig kvinna. Vildarna omringade kvarteret, de ville inte att han skulle slippa undan och räknade med att han var hal som en ål.

De båda zahnerna sparkade in dörren vid helt rätt tillfälle och den oförberedde Blodsbrodern blev bokstavligen tagen på sängen. Han buntades snabbt ihop och fördes till Stupet (Vildarna lokala taverna) där han i sitt nakna tillstånd bands över ett bord. Novir och Grim dröjde sig kvar utanför kvinnas hem och följde sedan efter henne, då hon lämnade det och ovetandes förrådde nästa Blodsbroder. Han hann bara dra på sig sitt svärd och gå ut på gatan innan han möttes av två påkar och föll ihop lam som en säck. Även han bars till tavernas källare, där stämningen inte var lika munter som vanligt. Det första offret hade redan börjat prata och att sälja ut sina kamrater. Det verkade dock som det var tre tiraker som styrde gänget och de höll till i en övergiven gruva utanför staden. Då det verkar ligga sanning bakom historierna och dessa bestar begått en rad grymheter, tänkte Vildarna ta det säkra före det osäkra. En plan för att kunna välja tid och plats för uppgörelsen började ta form. Deras fångar planeras att ”förgiftas” för att tvingas till lydnad, mot löfte om motgift efter för att ha lurat tirakerna i ett bakhåll.

Spelmöte 8

Gänget vildarna har tagit tavernan Stupet till sitt tillhåll, när det inte är på kvarterets bordell då...
Huset de har i Nedomberg håller de hemligt, alltid bra med en tillflyktsort.
Men idag var det ingen vanlig kväll på tavernan Stupet...

De smidde sina planer och diskuterade hur de skulle göra härnäst.
God mat och god öl gjorde allt lite lättare.
De hade två fångar Röde Botius som låg i ett hörn och flämtade.
Grim hade undersökt honom och känt att han nacke var bruten och han var helt förlamad.
Gänget kom fram till att det är bättre att avsluta Rödes plågor och Zohan löste det snabbt och effektivt.

Den andre fången ville de ha levande i allra högsta grad.
Leende Daran, blodsbrödernas högra hand, han var fastbunden över ett bord.
Sabi blandade ihop en drog och Grim kunde inte låta bli att hjälpa till.
Drogen ska ge Daran rejält ont i magen och en massa kallsvett.

Nonak & No-Vir höll fast fången medans Sabi hälde den äckliga drogen i Darans strupe.
Samtidigt så berättar Zohan att detta är gruppen försäkran.
Utan motgiftet som Grim har, så har Daran bara 12 glas kvar att leva.
Detta lyckas gruppen tuta i Daran och han sväljer det med hull och hår.

Zohan och Daran ska gå upp till de tre blodsbröderna uppe på berget.
Där ska Leende Daran locka Tirakerna i ett bakhåll.

Skulle inte Daran göra det, så får han inte motgiftet...

De två beger sig av direkt, i början går det snabbt men allt eftersom så börjar Darn få magsmärtor.
Det är skymning är de framme och det luktar riktigt illa vid Tirakernas grotta.
En tiraks röst hörs och han frågar varför Daran är där och vem som han har med sig.

Dararn berättar med darrande röst att det är en ny kille som han rekryterat. Alla andra är borta, vildarna har slagit till igen!
Kan inte ni Blodsbröder följa med så vi kan vi göra slut på dessa vildar!

Nu börjar tirakterna att tala med varandra på sitt språk.
Zohan försökte att lyssna och förstå va de sa men det var lönlöst.

Efter en stund så återkommer en av tirakerna och säger, vi löser detta...
Darn blir förtvivlad och försöker få tirakerna att agera nu med en gång.
Men de lyssnar inte på honom.

Efter detta beger sig Zohan & Darn tillbaks till staden igen.
Zohan säger att Darn nu inte får något mot gift då han misslyckades med att lura tirakerna i ett bakhåll.
Darn mår bara sämre & sämre, men kämpar på för att kunna hänga med Zohan.

Det är natt när gruppen åter samlad.
De pratar om hur de ska göra nu när tirakerna inte gick in i det bakhåll de hade hoppats på.
Grim är lite orolig, nu kan tirakerna slå till när som helst...
Men de kommer överens om att turas om att hålla vakt under natten.

Nästa dag så har gruppen sin plan klar, Sabi tog kontakt med rännstensungarna som ska hålla utkik efter tirakerna.
De får reda på att tirakena oftast komme in i staden via en liten bår som de lägger till med någonstans nere i hamnen.

Följande dag så köper Grim, Sabi & Zohan varsin ringläderharnesk samt Grin byter sin Jargsabel mot två huggare.
En affär Grim inte är helt nöjd med....
Det blev lite dyrt...
Resten av dagen vilar gruppen och efter ett tag får en förtvivlad Daran sitt motgift och verkar som han snabbt till frisknar.
Gruppen känner att det är viktigt att hålla honom vid liv om deras plan går i lås.
Samt att någon måste torka upp efter Daran...

På natten går gruppen ut på stadens gator.
De försöker smyga & spana men med varierad framgång.
Det blir stopp för öl på några ställen.
Två nätter gör de detta utan att de ser Blodsbröderna.
På dagarna "vilar" Zohan upp sig på bordellen och Grim är också där, men mest för att se till tjejernas medicinska tillstånd.

När de håller på att göra sig i ordning för sin tredje natt på stan får de larm från rännstensungarna om att tirakerna har lagt till med sin båt och är på väg upp kvarteret!

Vildarna beger sig snabbt iväg och efter något kvarter möts grupperna på en lite undanskymd gata.
Tirakerna är stora och en av dem är riktigt stor, han är huvudet högre än sina blodsbröder.
Den store vevar på med en jättestor stock, en har kedjevapnet lasha och den siste har sabel & kniv.

Vildarna tvekar lite, på denna lilla skitgata kan det mycket väl bli deras sista strid...
De stora vildarna Nonak & No-Vir ger sig på jätten, Sabi & Grim ger sig på tiraken med sabel & kniv, Zohan ger sig på den siste med lashan.
Nonak bryter benet och No-Vir får hjärnskakning, det börjar inte så bra...
Jätten är riktigt farlig!

Sabi & Grim lyckas få ner sin motståndare med hugg i dennes huvud & strupe...
Zohan börjar med en kastkniv för att sedan sätta nådastöten i tirakens armhåla...

Nonak & No-Vir får Jätten över sig, men då får jätten en kastyxa i ryggen från Sabi.
Det blir strid mellan jätten och Sabi & Grim.
Sabi får in en bra träff i tinningen på jätten som faller som en jättestor fura till marken stendöd!
Zohan gör som sin vana trogen, han hoppar på sina döda motståndare...
Gruppen hittar 400 silver när de kollar igenom kropparna.
Sedan agerar de snabbt, Grim avlägsnar huvuden på de döda och de tar med kropparna och gömmer dem på stupet.

Grim ser över Nonak & No-Virs skador och det är inget riktigt allvarligt som tur är.
Med Grims kunskap så kommer de vara tillbaka i gott slag ganska så snart!

Dagen efter kallar de till sig den Leende Daran.
Han får se tirakenas kroppar och förundras över gruppen effektivitet.
Ingen hade förut vågat ge sig på blodsbröderna och nu var alla tre tirakena döda.
Vildarna saltar in huvudena från de tre för ha som bevis om någon skulle behöva se att det var vildarna som tog dem av daga.
Värdshusvärden får tydliga instruktioner om att tunnan längst in på hans lager bör han inte använda i sin matlagning...

Sabi och Zohan säger till Daran att allt ska verka som vanligt, ingen utomstående ska få veta att blodsbröderna är borta.
Men att Daran ska ge pengarna till Vildarna nu när tirakerna är borta.
Detta för att Vildarna inte ska uppfattas som allt för expansiva av övriga gäng i staden.
Därför vill gruppen att Leende Daran ska sköta affärerna som vanligt & skaffa sig några nya handgångna män.
De förra höll lite dålig kvalité inflikar Nonak och skrattar.

Sabi & Zohan säger att giftet förtfarande finns i Darans kropp och han måste ha motgift en gång i veckan.
Så det är bäst att han lyder sina nya chefer, annars blir han dödligt sjuk igen.
Grim ser på Daran att han inte gick på Sabis & Zohans lögn...
Men Leende Daran gillar läget, i alla fall för nu. Han har trotts allt fått en chans till.

Daran fixar fram en vagn lastad med hamn somde kan smuggla ut kropparna i.
Väl utanför stadsmuren så tar Grim, Sabi & Zohan över och beger sig till sitt gömställe nedan berget.
Nonak & No-Vir vilar upp sig inne i stan.
Där visar Grim prov på sina kirurgiska mästarkunskaper och styckar upp två av tiraker snabbt och lätt.
Zohan vill inte vara sämre och tar hand om den tredje.
När mörkret inträffar så dumpas kropparna i floden.

Dagen efter letar sig gruppen upp på berget och tirakernas grotta.
Det tar en god stund, berget är klippigt och det är gott om många taggiga buskar som gör letandet svårt.
Väl framme är det ingen tvekan om att de hittat rätt, det verkligen stinker av träck runt om grottan.

Grottan har en gång i tiden varit stor men nu består den bara av några rum, gången som leder längre in i berget har rasat.
Det är riktigt smutsigt där och två kvinnor sitter fängslade med kättingar till väggen i ett rum.
De är helt förstörda till sinne & kroppar efter tirakernas utnyttjande av dem.
Zohan ser ingen bättre utväg än att ta livet av dem för att lindra deras lidande.
Sabi hittar tirakernas skattgömma, Vildarna blir 1500 silver rikare!

Efter detta beger sig de tre till staden igen för att ta hand om sina skadade kompisar, äta & dricka gott samt fira den stora segern över blodsbröderna och de nya kvarteret de nu styr över!

Spelmöte 9 - sista delen på denna kampanj!

Efter övertagandet av Blodsbrödernas kvarter skall gruppen planera sitt nästa drag. De överväger flera olika alternativ men ser svårigheter med varje val. Skall de driva på konflikten mellan Papas sjömän och stuvargillet, eller skall de spä på bråket mellan Sarrius Ormar och Flodens gäng? Skall de ge sig på nästa smågäng i området för att skaffa sig mer inkomster och makt eller skall de försöka sälja drogerna de snott för att få in lite klirrande mynt? Alternativen förkastas efterhand. Framför allt No-Viir är pessimistisk till det mesta. Han tycker också att de beter sig för mycket som knähundar åt Garran – de borde tvinga gubben att göra dem fria redan nu!

Nonak framhåller att Garran faktiskt hjälpt dem en del och tagit hand om dem på ett just sätt. No-Viir kallar Nonak för knähund och slav. Nonak tycket att No-viir kan dra om han nu inte har något att bidra med! I vredesmod lämnar No-Viir sällskapet och går sjäölv för att dricka öl i grannkvarteret.

När han kommer ut på gatan står några män i lila kåpor och skäller högljutt på det lilla handelstorget. Några människor står omkring och lyssnar. No-Viir går närmre för att höra vad som sägs. Personerna i de lila kåporna kallar folket i området för syndare och ogudaktiga. De verkar till att skrämma folket och störa kommersen på torget. No-Viir banar sig fram genom folkmassan. När en av de kåpklädda får syn på honom utbrister denna; ”Här kommer en sann syndare från de barbariska horderna, vik hädan din skändliga best!”. Orden biter knappast på No-Viir men han tycker tonfallet är synnerligen respektlöst så en rejäl skallning utdelas med besked!

Den kåpklädde stapplar bakåt och ser mycket chockad ut, tydligen brukar han få komma undan med sin nedlåtande tal! Slutligen får han fram ”-Döda honom!”. Hans två följeslagare drar blankt och No-Viir får fram sina klubbor. Efter en ganska kort slagväxling flyr de kåpklädda från platsen. ”Där fick de så de teg” tänker No-Viir och går till en taverna för att fukta strupen.

Under tiden har Sabi själv beslutat sig för att kränga drogerna de kommit över. Han beger sig till Sarrius Ormar, dem som drogerna var inköpta av, och meddelar at han har ett tips. Han har kontaktats av en man som vill att han agerar ombud för att få ut hittelön för de nu upphittade drogerna. Ormarna verkar inte riktigt till att spela efter hans pipa utan kidnappar honom och tvingar honom att berätta mer. Sabi får nu improvisera och säger att mannan som kontaktat honom skall göra det igen imorgon kväll på taverna Stupet. Bra, säger Ormarna, då stannar du här så följer vi med dig imorgon kväll…

Under nästföljande dag beger sig No-Viir ut på gatorna igen. En stor samling människor kommer intågande på handelstorget. De leds av de lilaklädda bråkstakarna och där är flera prästklädda i leden. No-Viir studerar dem nyfiket med kåpan uppdragen över huvudet. Samling stannar på torget där ledaren ljudligt förbannar folket och kräver att ogärningsmannen från kvällen innan pekas ut. En man kliver fram och säger sig veta vem det var som anföll inkvisitorerna (som de lilakädda naturligtvis är). No-Viir drar fram en av sina små kastyxor. Skall han tysta tjallaren eller skall han statuera ett exempel på vad som händer med dem som stör friden i deras kvarter? Han beslutar sig för det sista och slungar yxan i bakhuvudet på överinkvisitorn som talade. Det blir ett fasligt liv!

Mobben som samlats börjar aksta saker mot No-Viir och flera präster stormar fram med sina långs stålkors. No-Viir inser att han måste fly torget. Han springer mot hamnen med mobben efter sig. Han kastar sig ned i vattnet och simmar ut ur hamnen men mobben får i en båt och följer efter! No-viir lyckas hålla avståndet och rundar stadsmuren dör han sedan börjar klättra upp för strandbrinken. Båten kommer efter och snart jagas han över land. Mobben har samtidigt tagit sig ut genom stadsmuren när de såg vart han simmade och jagar efter honom de med.

Han flyr in i en by där han nappar åt sig en sadlad häst och försöker nu rida över bron mot friheten. Människor skriker efter honom och en vaktpatrull upptäcker honom. Han hoppar av hästen och kastar sig ned från bron. Det sista man får se av No-Viir är när han simmar nedströms, bort från Davos.

Sabi tvingas gå på sitt ”möte”. Naturligtvis dyker ingen upp då där inte var någon att vänta. Efter några timmar blir gängmedlemmarna från Sarrius Ormar otåliga och frågar ut Sabi igen. Han hänger nu ut leende Daran som den de söker, han är mannan som bett honom kontakta Ormarna för att få hittelön för drogerna han hittat. Sabi tvingas visa var Daran håller till. Ormarna buntar ihop Daran och frågar hårdhänt ut honom. Likt den sångfågel Daran är så berättar han precis allt han vet om Blodsbröderna och Vildarnas gäng. När de frågar honom var drogerna är så vet han förståeligt nog ingenting. Förhöret blir plågsamt men då Daran inte vet något om drogerna så kan han inget berätta.

Tillslut gör Ormarna slut på Daran och säger att nu är det Sabi’s tur. Sabi inser att loppet är kört ”-Ah, drogerna, ni vill veta var drogerna är – ja men det vet jag!”. Sabi tar dem till deras ”safe house” där drogerna förvaras, när Ormarna fått dem sätter de kniven i Sabi!

Nonak, Grim och Zohan har från ett annat hus bevittnat hur det gänget med Ormar fört Sabi till huset. Sedan Sabi försvann har de legat lågt och spanat mot sitt gamla ”safe house” rädda att det som nu hänt skulle hända. Ormarna är 15-20 stycken på platsen så en strid verkar chanslös.

När nu både No-Viir och Sabi är borta beslutar sig Nonak för att försöka ta sig tillbaka till Kraggbergen. De träffade Garrans kontaktperson samma dag så det dröjer tre dagar innan de kommer att bli saknade, det kan räcka som försprång anser Nonak. Grim och Zohan är inte så pigga på att flytta in i en grotta i Krolimbergen så de delar på sig och söker lyckan i någon annan stad.

På detta oplanerade och oturliga vis delas därmed gänget och kampanjen upphör!